Genuin landsbyggd, polsk sjukvard och trevliga manniskor (Dag 10 - 302 km)
Som manga sakert forstatt har vi varit ganska rejalt krassliga de senaste dagarna. Vi har dessutom haft mycket begransad tillgang till internet men har kommer en ratt nogrann redogorelse for hur cyklingen i Polen har varit hittils.
Morgonen efter att vi anlant till Gdansk kande vi oss rejalt krassliga och dumma och ivriga som vi var bestamde vi oss for att cykla pa enda. Vagen ut ur Gdansk var ganska enkel att hitta. Vi fragade lite folk och forsokte cykla rakt soderut och hittade tillslut en avtagsvag fran den tungt trafikerade vagen vi foljde ut ur staden.
I borjan tog det emot ratt rejalt i lungorna men allt eftersom vi cyklade pa blev det battre och nar vi kom ut pa landsbyggden var det riktigt harlig cykling. Den polska landsbyggden stamde verkligen overens med vara fordomar.
Hundar sprang omkring (nagra jagade oss) tvatt hangde pa tork pa langa tvattlinor utanfor husen. Alla verkade varma sina hus med kaminer och det lag ofta en tjock dis over byarna. Barn passade ofta pa att vinka eller skrika saker som vi inte forstod.
Vid lunchtid tog vi in pa en mindre vag som var skyltad mot "Pirogi" vilket vi antog var nagot man kunde ata. Vi kom till ett litet "road caf'e" dar personalen valkommnade oss och erbjod oss Polska piroger. Typ samma sak som dumplings fast fyllda med potatismos och lok. Efter att vi slangt i oss maten och druckit kaffe borjade personalen stirra pa vara cyklar och fragade vart vi var pa vag. Nar vi berattade om var resa borjade de pressa ner kortvar i en stor pase som de packade pa vara pakethallare. Vi forstod forst inte vad som hande forann agaren av stallet forklarade att det var sponsring. Vi tackade sa mycket och cyklade vidare med tre kilo korv i en pase.
Efter ett tags cykling kom vi till nasta lite storre stad Starogard Gdanski dar vi laddade upp med vatten och snickers. Sedan borjade det bli kallare och solen narmade sig horisonten. Men vi trampade pa som galningar da vi garna ville hitta en bra skog att sla upp taltet i. Till sist blev det morkt och vi satte pa oss reflexvast och lampor och rullade efter 80 km in i en skogsdunge dar vi slog upp taltet. Nar vi skulle varma upp vatten till nyponsoppa forvonades jag av att vattnet borjade koka efter tre sekunder och vi upptackte da att vi kopt 4 liter kolsyrat vatten med appelsmak. Nyponsoppan smakade lite skumt och vi proppade i oss korvarna vi fatt pa restaurangen.
Nasta morgon vaknade vi med riktig smarta i halsen och hosta. Vi var bada sega nar vi krop ut ur vara talt. Vi borjade cykla med malet att ata i nasta by. Val framme i byn kunde inte en kotte forsta vad vi var ute efter. Vi gestikulerade och forsokte forklara att vi letade efter ett stalle att ata och tillslut kom en polisbil och pekade ut ett hus som sag ut att vara igenbommat. Dar inne lag en mysig men samtidigt deprimerande pub. En ensam gubbe drack ol till frukost och baragaren hade tjocka glasogon och fixade lite soppa pa en handvandning. Puben var sa inrokt att det var svart att andas och vi stressade i oss den magra frukosten och cyklade sedan vidare.
Det var ett riktigt helvete. Vi var sjuka och vadret bjod pa otroliga motvindar. Vagen som vi foljde var till raga pa allt spikrak. Personen som planerade och ritade vagen maste ha tagit en paus fran vodkan.
Vi cyklade pa som zombies och nar vi tillslut narmade oss Grundziadz dar vi tankt ata lunch var vi helt slut. Emil holl pa att somna pa cykeln och vi bestamde oss for att stanna i Grundziadz. Vi tog in pa forsta basta hotel och foll rakt ner i sangarna. Helt slut. Vi sov konstant med alla klader pa i 4 timmar innan vi vaknade och hade feber.
Efter tva dagar pa hotelrummet akte vi till sjukhuset. Emil som var mest sjuk spatserade in pa akuten och berattade att han var fran Sverige och hade blivit sjuk. De avbrot honom med att fraga efter hans pass och forsakringspapper. Sedan skjutsades han in direkt i ett undersokningsrum dar de tog EKG, blodprover etc. Efter bara 1 timme konstaterade de att han hade fatt en kraftig forkylning och skrev ut antibiotika och lite andra piller.
Efter att ha vilat 4 dagar i staden som inte hade sarskillt mycket att erbjuda cyklade vi vidare extremt taggade pa att komma vidare igen. Vi var ute pa landsbygden och vi hade vart forsta mote med en kraftigt berusad bilforare. Hans rost vittnade om manga ar av rokning och vodka. Han var inte direkt hotfull men gjorde en del obscena gester och pekade upphetsat pa var karta och skrek hogljutt. Kvinnorna som jobbadei butiken dar vi stannat till bjod oss pa mackor och blev antastade av den berusade mannen. Vi cyklade vidare lite oroliga over att den mannen skulle kora bil pa samma vag dar vi cyklade.
Att manga dor i trafiken kan man se nar man cyklar genom Polen. Langst vagarna finns manga sma gravstenar med blommor brevid.
Efter att ha cyklat knappt 4 mil kom vi till staden Chelmno. En mycket vacker stad som lag pa en hojd. Cyklingen in i staden var valdigt svettig och nar vi nadde toppen var vi valdigt anfadda och slukade genast var sin pizza. Nar vi sedan skulle hitta ut och bege oss mot Torun agnade vi nastan en timme at att forsoka hitta ratt vag och blev till slut sa arga att vi bestamde oss for att cykla pa motorvagen trots den tydliga skyltningen om att det var forbjudet. Motorvagen var trafikerad av tunga lastbilar och cyklingen var inte sarskillt behaglig men efter att ha tryckt pa till morkrets inbrott hade vi cyklat 90 km och befann oss i staden Torun. Nar vi forvirrat irrade runt i jakt efter ett vandrarhem stotte vi pa en ung student, Ewa, som ringde ett snabbt samtal och berattade att vi garna fick sova i hennes lagenhet tillsammans med hennes lagenhetsvanner.
Vi vart overlyckliga och cyklade efter hennes sparvagn till det bostadsomrade dar hon bodde. Kvallen var fantastisk och vi delade minnen och erfarenhetar fran resor och blev bjudna pa piroger. Efter en god natts somn sitter vi nu pa ett internetkaffe och tankte bege oss mot Lodz. Vi hoppas vara framme i overmorgon.
Ha det sa bra och glom inte prenumerera pa bloggen sa kommer ni fa en paminnelse nasta gang nagot skrivs har!
Ta en titt i bildgalleriet dar vi har manga nya bilder! Tryck har!
Har också följt Er från nyhetsmorgon
Det är så roligt att kunna följa er och läsa om era strapatser! Vi pratar om er en hel del här på Träffpunkten ska ni veta. Alla önskar er lycka till på vägen mot Kina och krya på er!! Kramar från Loella och Pensionärerna!
och när jag berättade korvhistorien för min man blev han riktigt avundsjuk, han älskar korv ;-)
Bra skrivet - alla små möten med olika människor, är så roligt att läsa.
Krya på er och lycka till!
Kör hårt!! :)