Påkörd, punka, spöregn. Berättelsen om en spännande dag!

Som ni kanske märkt är söndagar de dagarna då vi brukar dra oss ut för gemensamma turer. Just denna söndag den 13 juni var åter en sådan dag. Målet var denna gång att testa musklerna och se om en dagsetapp på 8mil är att räkna med redan nu. Så kvällen innan ställer Emil klockan på 6.30 och säger att vi på detta vis kan ta oss en "breakfast of champs" och ge oss ut i den lugna morgontrafiken.

Johannes betvivlar att Emil kommer orka gå upp så tidigt men ger idén en chans. Efter att mobilen ringt upprepade gånger från 6.30 och fyra timmar frammåt går vi upp klockan 11, trötta och sega utan något så nära som en "breakfast of champs". Äventyret började redan strax efter att vi lämnat ytterdörren.

Bara 5 km in i resan, på en parkering så blir Emil smärre påkörd av en backande bil. Han far i backen, dock utan skador men mannen i bilen kommer skräckslagen ut och ber så mycket om ursäkt. Med fötterna på pedalerna drar vi kort därefter vidare.

Två mil senare runt Erstaviken blir vi avhysta från en privat tomt. Låt oss nu förklara. Det är en stor gård där en väg passerar igenom och som slutar för att bli en skogsstig. Men kvinnan i hushållet anser att så kan vi inte göra utan vi får cykla runt. Så gör vi och leds in på en liten skumpig skogsstig som leder runt marken hon ägde.

Till råga på allt märker vi hur luften i Johannes bakdäck är näst intill obefintlig. Så vi stannar, moterar av hjulet, ut med slangen, hitta hålet, plåstra för hålet, på med slangen och åter på med hjulet. Tydligen så hade en liten liten spik satt sig i däcket och gjort en skapligt fin punktering. Men med det löst så for vi vidare.

Förbi oerhört fina solsidan och sedan med hög kontrast in i Fisksätra. Där lyckas vi med vår oerhörda navigeringsteknik göra en skapligt fin cirkel på 5 km innan vi finner vägen mot Nacka.

Nu så drar vindarna till och himlen öppnar sig. På mindre än 5 minuter är vi båda lika blöta som om vi badat i havet. Men detta bara boostar vår känsla av äventyr och vi fortsätter tills regnet slutar och vi sätter oss dyvåta på en pizzeria där värden stirrar konstigt på oss. Emil som mekat med cykeln är svart i ansiktet av olja och båda ser helt galna ut i vår dyblöta mundering. Vi vräker i oss pizzorna och fortsätter

Därefter så blev vädret finare och längst Söder cyklar vi med glatt humör, jobbiga turister och fint väder. Vi fotsätter förbi Hornstull och ned till Kungens Kurva. Allt glider på men från Stuvsta så hinner regnet ikapp oss och vi cyklar näst intill hela vägen hem i fint regn.

En dag av många händelser men med mycket lycka. Emil klara resan med sin rygg och Johannes ben visade inte alls samma symtom utav dödhet som de gjort tidigare. 80,45 km blev resan! Nu är det dags att vila.

Glöm inte att bli prenumeranter på hemsidan och gå med i vår facebook-grupp!
Ha det superbra allihopa, tills vidare!

Med Vänliga Hälsningar // Johannes & Emil